Olof Röhlander

Därför är din bästa tid nu

”Varför åker du 40 mil enkel resa för att gå på en fest?”

Det fanns många anledningar. Dels för att Bodil fyllde 40 år. Samma Bodil som lärde mig prata när jag var dagbarn hos hennes familj i Matfors. Att kunna tala har jag ju haft viss nytta av, kan man säga.

Men det enkla svaret var: Därför att min bästa tid är NU.

Kära läsare. Jag skriver till dig här. Ja, just dig. Förstår du att även DIN bästa tid är NU?

Kanske har du nyss kommit tillbaka till jobbet efter en härlig semestervecka. Eller en skön helg. Bomullsperioden är över. Det kan vara en grådaskig måndag där utanför när du läser detta. Fylld inkorg. Möten, samtal, jobba ikapp. Likväl är din bästa tid NU.

Du må då och då känna att du har dina bästa dagar bakom dig och att det är långt till nästa. Det är fel, min vän. Din bästa tid är NU.

Kanhända har du nyss förlorat och förlorat igen. Bara för att du tappat en rond betyder inte att matchen är över. Det spelar ingen roll. Din bästa tid är NU.

Visst finns det tillfällen då det gör för ont. Smärta som sitter som ett skärsår i känslolandskapet kan få oss att längta bort från nuet, långt härifrån. Det här är ingen lätt sak att leva upp till, jag vet. Du kanske bara vill slippa leva så förbaskat. Men jag vill ändå be dig att inte bara slå bort det jag skriver. Varför? Därför att det här är det enda du har. Trots allt.

Du är en naturkraft. Du ska vara fri att skapa. Se inte bara tillbaka på härliga minnen, utan se i huvudsak fram emot att få skapa nya. Det är din mänskliga rättighet att få må bra. Men du får hjälpa till lite själv också.

När jag såg Bodil stå där på scenen på Folkets Hus i Matfors och hälsa oss välkomna till sin 40-årsfest, med vänner från olika tidsepoker och livsperioder, kändes det som att hon utstrålade den där naturkraften. Det var som att hon påminde oss alla: ”Min bästa tid är NU. DIN bästa tid är nu. VÅR bästa tid är nu.”

Ibland får man göra något som kan likna en Copernicansk revolution, där man inte längre är situationens fånge. Eller föra ett krig mot vardagen, för att citera Lundell. Ett paradigmskifte. Streta emot. Konsten är att leva sju dagar i veckan, inte bara två. Det är dags att sluta ta allt för givet. Hur kan vi leva så här tafatt som vi ofta gör? Vad håller vi på med?

Varför är vi inte mer tacksamma? Varför spritter det inte mer i kroppen? För tusan, vi är vid liv! Det är stort!

Har man den inställningen, att din bästa tid är NU, då kan man också åka långt för att fira något. Då är svaret på frågan varför enkel. Då blir måndag bara ett ord, fyrtio mil bara ett stenkast och livet ett kort ögonblick som man får fånga och ta vara på.

Det var allt för mig den här gången. Du behöver inte hålla med mig fullt ut, bara du kan ta med dig vad jag försöker säga här. Budskapet. Det räcker för mig. I´m outta here.

Olof Röhlander

Tvivel som arbetsmetod

När tvivlade du på något senast?

Om du gör det titt som tätt, ja då är du inte ensam. Jag gör det också. Jag tvivlar inte på att jag duger som människa, men det kan vara alltifrån tvivel på om påsens handtag ska hålla till tvivel på om det beslut jag tagit var det rätta. Varje gång vi spelat in ett podcastavsnitt tvivlar jag lite, samma sak inför varje utskick av Veckans Peptalk.

Det pratas om sunda och osunda tvivel. Det är en ganska viktig skillnad i mitt resonemang med dig den här morgonen.

Jag skulle inte vilja vara utan mina tvivel. Samtidigt träffar jag ibland människor som verkar ha överdrivna tvivel, som ständigt skapar oro inombords. Tvivel som leder till handlingsförlamning och osäkerhet, gagnar det någon? Detta är vad jag skulle kunna kalla för osunda tvivel. Har tvivlet varit en vän eller ovän i ditt liv?

Stöter jag på någon som aldrig verkar tvivla, då blir jag lätt tvivelaktig mot den personen. Det finns något som heter osund säkerhet också. Säker är bra, men när du är alltför säker på en sak, använd, likt filosoferna, tvivel som en följeslagare för att se om du kan ha missat något eller blivit övermodig.

Filosofer har i alla århundraden tvivlat på sina sinnen, tvivlat på sitt förnuft, tvivlat på de teorier de själva formulerat. Det kan vara ett friskhetstecken så länge det inte stoppar dig från det du vill göra och det är just det som är min poäng. Vissa frågor saknar facit på förhand.

När du är osäker, använd även här tvivlet som en arbetsmetod. Varför inte tvivla på ditt eget tvivel? ”Tänk om jag inte klarar det” kan också bli ”Tänk om jag gör det?”

Tvivel är ett sätt att utvecklas. Tvivlet är din vän. Men, man kan inte sitta som Peer Gynt och skala lök hela livet, i vissa situationer får man ha självtillit och köra på det man tror på om det ska hända något. Det är otvivelaktigt.

Har du tvivlat länge nog?

Olof Röhlander

Lycka är att…

LYCKA ÄR ATT…

Lycka är … förvissningen om att det kommer att lösa sig.

Lycka är att … känna att saker börjar gå åt rätt håll igen.

Lycka är att … äntligen komma överens med sig själv.

Lycka är att … dela sin upplevelse med andra.

Lycka är att .. få bocka av surdegen från listan.

Lycka är att … när man satsat stort få vinna stort.

Lycka är att … ge eller få ett positivt besked.

Lycka är att … kunna sluta fred med sitt förflutna och se framåt.

Lycka är att … hjälpa andra se, förstå, lyckas, tro på framtiden.

Lycka är att … engagera sig, bli ett med, sugas in i det man gör.

Lycka är att … känna polletten trilla ned och se lösningen.

Lycka är att … lägga sig lite klokare än när man klev upp.

Lycka är att … ha en klippa och vara klippan när det behövs.

Lycka är att … känna tilltro till sin egen förmåga.

Lycka är att … ha något att se fram emot, längta till, sträva mot.

Lycka är … friheten att kunna omdefiniera, riva upp, börja om.

Även när du haft det tufft, räkna alltid de lyckliga stunderna först.

Vad är lycka för dig?

Olof Röhlander

Din förlorade juvel

Vart du än är på väg idag, var du än sitter, var du står, se dig omkring. Minns att det började i någons huvud. I en hjärna inte mer avancerad än din.

Det mesta som kommer din väg en helt vanlig dag började som en vågad tanke. Det fanns inte, mer än just där.

Bussen du kliver på, telefonen du knappar på, byggnaden du går in i, hissknappen du trycker på, tavlan du ser, koden du slår, musiken du hör, kranen du dricker ur.

Vissa har gjort sådana prestationer att det får en att börja tappa perspektivet på vad som är möjligt och inte.

Det kommer alltid vara lättare att förstöra än att bygga upp. Enklare att strida om påvens skägg än det som verkligen betyder något. Mindre krävande att serveras TV-underhållning än att skapa egna bilder ur en bok. Simplare att sitta nedsjunken i soffan och peka finger än att göra något själv. Hur länge till ska du villa bort dig i oväsentligheter? Något måste hända snart.

Kanske hade du också en lysande idé som snurrade där ett tag, innan vardagen hann ifatt dig. Var tog den vägen? Hämta upp din förlorade juvel. Ditt livs tanke. De där storslagna planerna som fick ditt universum att vibrera. Få någonting att bli viktigt igen.

Precis som en tiara är gjord för att bäras är vissa tankespår ämnade att ge dig nya uppslag, en möjlighet att öppna slussarna och formulera ett nytt öde. Likt Columbi ägg kan lösningen på ett problem vara enklare än den synes, bara du ger tanken längre brinntid.

Om du blir uttråkad är det något som är fel, som Ricky Gervais sade. Livet borde aldrig tråka ut dig. Smittas av engagemanget, av framåtandan, av ambitionen som ligger bakom varje kullersten. Ha tentaklerna ute. Låt dig fångas.

Vart du än är på väg idag, var du än sitter, var du står, se dig omkring. Minns att det började i någons huvud. I en hjärna inte mer avancerad än din.